Reflektion

Reflektion

I läroplanen för förskolan står det att vi ska arbeta och sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att konstruera med hjälp av olika sorters material (skolverket, 2016). Jag anser att vi i vår grupp har uppnått detta då vår påhittade barngrupp fick konstruera en värld och invånare utav toarullar, flyttkartonger tändstickor och kottar mm. Engdal (2012) tar upp ett projektarbete som hade fokus på använda återanvändbart material, och det var även vårt fokus i arbetet, att det skulle vara lätt att få tag på material som går att återanvända.

LPFÖ (2016) nämner att i ett samhälle som är präglat av ett stort informationsflöde är det viktigt att ha förmågan att kunna söka ny kunskap. Därför har vi lagt ganska stor fokus på att barnen ska söka information i böcker och via tex ipad för att de ska få så mycket relevant information som möjligt.

Jag upplevde detta projekt som ganska svårt på det viset att vi framförallt inte hade en riktig barn grupp, men också att vi inte skulle vägleda ”barnen” riktigt utan att det var barnen som skulle gör själva arbetet, jag tyckte att Storyline var knepigt, det var en svår balansgång. I en rapport av OMEP förklaras att om barnen ska vara verkligt deltagande förutsätter det att det finns vuxna som är med o vägleder barnen (Engdal et al., 2012). Så som jag uppfattade Storyline uppgiften skulle vi näst intill bara starta upp arbetet och sedan skulle barnen helt och hållet ta över, men det hade nog inte kommit så långt då och jag tror att storylinen hade blivit väldigt osammanhängande eller inte blivit av alls, då det krävs att en vuxen involverar sig mer i projektet än vad jag först uppfattade det som.

Det var ett roligt arbetssätt men jag tror inte att jag kommer att använda det senare i yrkeslivet, kanske en variant av det. Men det är inte säkert, det kan vara så att det bara är pga av att inte ha en faktisk barngrupp som gett mig en felaktig syn på arbetssättet med Storyline. Arbetet i gruppen har gått bra och det var ett kreativt sätt att arbeta på och fördelningen har varit rättvis.

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2016).

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. 2012. Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

//Markus

Reflektion

Reflektion

I förskolans läroplan står det att vi ska sträva efter att barn utvecklar sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av olika material och redskap (Skolverket, 2016). Detta mål synliggörs under delen där “barnen” fick konstruera världen och bilarna. Engdal et al. (2012) nämner ett projekt vars fokus låg på att återanvända material såsom tomma mjölkkartonger och liknande, detta är något vi också fokuserade på i vårt arbete då vi bland annat använde gamla toarullar och flyttlådor.

Förskolans läroplan nämner att i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde är det viktigt att har förmågan att kunna söka ny kunskap (2016), därför har vi lagt stor vikt på att barnen ska, med vår handledning, söka i böcker och gå ut på internet för att hitta information.

Enligt förskolans läroplan ska vi sträva efter att varje barn utvecklar förmågan att uttrycka tankar och åsikter (Skolverket, 2016), därför är detta ett väldigt kraftfullt projekt där barnen verkligen får känna att de kan påverka saker och händelser. Men som med all frihet inom förskolan så finns det riktlinjer och gränser, i en rapport ett projekt av OMEP skrivs det att verkligt deltagande från barnens sida förutsätter att det finns vuxna som stödjer och vägleder dem (Engdal et al., 2012), något som vi fick instruktioner om att tona ner i detta projekt. Även om jag inte har någon erfarenhet med denna typ av projekt i verkligheten får jag känslan av att det ligger något i det som skrivs i OMEP-rapporten, om vi skulle ge barnen full kontroll över alla händelser tror jag inte att tror jag inte att storylinen skulle bli särskilt sammanhängande. 

Arbetet med storyline har varit väldigt roligt men det har också varit väldigt svårt att simulera. Utan en faktiskt barngrupp tror jag inte att arbetssättet har blivit rättvist representerat, därför kan jag inte själv säga om jag tycker att arbetssättet är bra eller dåligt.

Referenser:

Skolverket (2016). Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2016).

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva. 2012. Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

/Albin

Felicia Wesselhoff - enskild reflektion

Reflektion

Storyline som arbetssätt utgår ifrån barnen och deras förkunskaper. Barnen får själva (med stöttning från pedagog) utforska och fundera kring en eventuell problemlösning (storyline.se). Krag-Muller (2012) påpekar vikten av att barnen själva får utforska kunskap och det leder till att dem finner kunskapen meningsfull. Enligt läroplanen skall barnen också få chansen att själva få utforska sin omvärld (skolverket, 2016). Vi i gruppen kom fram till att böcker och IKT är ett smidigt tillvägagångssätt för att söka och utforska. Främst IKT då böcker kan ta mycket plats och att det är viktigt för barnen att utveckla sin digitala kompetens (Forsling, 2011). 

Att lyssna på barnen är en viktig egenskap hos en pedagog för att barnen skall få en känsla av att dem är delaktiga och har inflytande samt att deras åsikter spelar roll, att bli lyssnade på ör också en av barnens rättigheter (Öhman, 2009). Utifrån arbetet med storyline är min upplevelse att kunna lyssna på barnen något som man bör lägga stor vikt vid. Med tanke på att det är barnen som skall skapa det mesta av arbetet tillsammans med varandra och vara drivmotorn framåt, vi skall finnas där och ge dem stöttning. Min upplevelse är att vi inte heller skall vara rädd för att skapa en egen händelse för att barnen skall bli inspirerade till fortsatt utforskande. Balansen där emellan tycker jag är svår, men med mer övning tror jag att det klarnar.

Att dela in gruppen i mindre grupper är positivt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där barnen drar nytta av varandras kompetenser, den kompetenta kamraten. Dewey myntade begreppet ”learning by doing” där tanken är att man skall blanda teori med praktik (Lundgren, m.fl. 2014) vilket vi i gruppen har gjort i vårt storylinearbete där barnen söker kunskap via IKT som är teori och sedan skall dem skapa med olika estetiska uttryckssätt. Det är också positivt med mindre grupper utifrån relationer. Öhman (2009) menar att man kan lotsa barnen in i olika samspelssituationer för att dem skall få chansen att utveckla sin lekkompetens. Barn som kanske vanligtvis har svårt för att komma in i leken och gemenskapen med resterande barn kan här få chansen att utveckla sin sociala kompetens och status i gruppen. Barnet kanske vågar ta mer plats och kanske tillåts ta mer plats i en mindre grupp än vad som hade skett i en större grupp.

Förskolan skall även ge barnen chansen att utveckla andra uttryckssätt än tal och skriftspråk (skolverket, 2016). Det är en del skapande i storylinearbete som också är positivt i barns utveckling då dem skapar och använder uttryckssätt dem inte är vana vid (Vecchi, 2014). Alla individer är olika och har olika behov därför är det positivt att barnen får utforska samt se vilket uttryckssätt som passar dem bäst genom storyline.

Jag kan tänka mig att arbeta med storyline i min kommande barngrupp med tanke på att man kan få in allt möjligt i arbetssättet, jag är nyfiken på vad man kan göra mer och se hur det är att arbeta på detta sätt med en riktig barngrupp. I storyline skall barnen inte vara karaktärer handlingen, detta gör det lättare för barnen att framföra sina åsikter när dem kan vara en annan (storyline.se). Detta anser jag ökar barnens förståelse för hållbar utveckling då man minskar klimatångesten som kan uppstå i arbetet för hållbar utveckling, genom minskad klimatångest vågar barnen kanske söka efter mer kunskap.

Jag tyckte det var svårt att hitta balansen mellan hur mycket vi behöver styra och hur mycket barnen skall styra. Svårigheten kan ha att göra med att vi saknade en barngrupp att arbeta med och att frågetecknen hade rätats ut fortare om vi hade haft en med tanke på att vi ska utgå ifrån barnen. Men det är inget som låter mig skrämmas för att prova i min kommande barngrupp.

Referenslista

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 7(1)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2016). Hämtad från 2017-12-28 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 

Storyline.se, Hämtad från 2018-01-09 http://storyline.se

Tanja Kragh-Muller, Fri lek och lärande ur Kragh-Müller, Grethe, Ørsted Andersen, Frans & Veje Hvitved, Louise (red.). 2012. Goda lärmiljöer för barn. 1. uppl. Lund:

Vecchi, Vea. 2014. Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur

Öhman, Margareta. 2009. Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber

Reflektion

Enskild reflektion Ida Berggren

Reflektion över arbete med Storyline:

Jag anser att detta arbetssätt har varit svårt att få grepp om dess innehåll och för att vi inte haft en barngrupp att applicera detta på. Storyline.se beskriver hur barnens förkunskaper och deras intresse samt initiativ ska föra arbetet vidare, via denna delaktighet ska dem välja händelser och annat för att driva Storyline vidare. Storyline.se menar att pedagogen inte ska styra arbetet, detta kan vara något jag funnit problematiskt. Jag ser att barnen skulle själva driva en Storyline framåt utan att fastna vid detaljer och kunskap kan bli förlorad som något svårt. Eftersom arbetet inte är förankrat i barngrupp kommer dessa tanker enbart kring mina erfarenhet av arbete i barngrupp. Björklund (2014) säger att demokrati är en del av ett hållbart samhälle och så också i förskolan, genom att ge barnen rätt att få möjlighet till att yttra sin röst samt att styra sin tid i förskolan. Detta är något som skulle kunna ges möjlighet till i ett Storyline arbetet då de bygger på barnens tankar och idéer (storyline.se).

I didaktisk vägledning om klimat och energi (Håll Sverige rent 2015) beskrivs hur hotet mot en icke hållbar värld måste lyftas upp med hopp och meningsfullhet för att de ska ge barnen positiva känslor. Pramling Samuelsson (2011) beskriver likvärdigt om att för att barnen ska delge kunskapen måste den inte ge dem klimatångest. Jag ser att vårt valda tema-ämnen med den negativa växthuseffekten och utsläpp som påverkar den kan kännas stort och skrämmande för barnen. Under vårt arbete ville vi att barnen skulle genom sökande av fakta inse att de går att köra bil med el och genom detta minska utsläppen. Dock kan detta verka stort och problematiskt då ett barn oftast inte har den påverkan på sina vårdnadshavare så de byter bil enbart för ett barns ökade kunskap. Då kan barnen istället lämna projektet med mindre hoppfullhet. Hade jag getts möjlighet hade jag velat lyfta sådana aspekter som också påverkas av den skadliga växthuseffekten men som ligger barn mer nära i deras liv.

Vid arbetet har jag också upplevt att man kan inkludera flera delar av läroplanen för förskolan i arbete. Både de som handlar om naturvetenskap, men också dem som berättar om att ha förståelse för andras världar samt även teknik/ matematik (Skolverket 2016). I vårt arbete vävde vi delvis in konstruktion, vid tillverkning av bilarna i projektet hade man kunnat fördjupa sig även i detta arbete. Dock i arbete med Storyline som nämnts tidigare barnens idéer och tankar därav hade man på deras initiativ kunnat för djupa denna delen eller annat de visar extra intresse för.

Vid processen att skapa världar, karaktärer och övrigt till världen hade vi velat naturliga och återanvända material, vi gjorde detta i form av att arbeta med kottar och toapappersrullar. Dock om vi hade haft en förskola och mer tid hade vi kunnat fördjupa även detta, nu använde vi material som var nyproducerat som inte är hållbart i längden. WWFs (2016) skriver att förbrukning och överkonsumtion påverkar vårt hållbarhet i samhället, genom att då exempelvis återanvända och återvinna material samt använda de som finns i naturen kan vi minska konsumtion i även förskolan. Vid möjlighet hade jag också velat använda mer material som finns naturligt, återanvända äggkartonger, lock till mjölkpaket vilket jag tror vid längre tid hade materialsamlandet kunnat ägnas mer tid.

I vårt arbete har jag verkligen känt att vi har använt IKT och teknisk verktyg för att göra arbetet intressant för barnen. Kungen på planeten kommer i form av animerad film och så också genom en animation angående växthuseffekten. Denna animation baseras på den kunskap som barnen fått genom att söka fakta via böcker eller internet. Vi arbetar även med QR-kod som skickar filmerna, på detta sättet får dem själva hitta QR-koden och upptäcka filmen.

Arbetet har dock varit givande då man fått mer inblick i att arbeta med hållbar utveckling med barn, genom exempelvis Pramling Samuelsson (2011) som nämner hur vi inte får applicera ångesten som kan uppstå kring klimatfrågor och arbete med barn. Detta är en kunskap som jag inte hade innan och genom detta kan man finna enklare, lättsammare men betydelsefulla arbetssätt för att arbete med hållbar utveckling med barn.


Referenslista:

Håll Sverige rent (2015) Didaktiskt vägledning om klimat och engeri. Hämtad från 2018-01-05
http://www.hsr.se/sites/default/files/didaktiskhandledning.pdf

Pramling Samuelsson, I. (2011). "Why We Should Begin Early with ESD: The Role of Early Childhood Education." IJEC 43: 103–118.

Skolverket(2016) Läroplan för förskolan reviderad 2016. Hämtad från 2018-01-05:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Storyline.se, Hämtad från 2018-01-09:
http://storyline.se

WWF .2016. Ekologiska fotavtryck av Världsnaturfonden, vår påverkan på naturen.
http://www.wwf.se/source.php/1476873/Ekologiska_fotavtryck_LR.pdf

Story

Genom arbetet har vi skapat en story med barnen kring de olika händelserna,

Den blev utformad på detta sättet:


STORY:

Den första delen av storyline kommer Kottus med en film om problematiken: Till barnen kommer den i form av qr-kod men här spelar upp den direkt.

Nu kommer ni få delges den storyn som skapade tillsammans med barnen, den inkluderar gestaltning av vad växthuseffekten är samt översvämnings situationen,


Kottestory
Scen 1

Berättare:
- I en galax långt, långt borta för länge sen, en planet, som var befolkat av kottar av dess olika slag, planeten hette Kottus och var en väldigt kall planet, men planeten har på senare tid börjat att bli…. Varmare!...

Kung Kotte:
- Ojojoj… vad varmt de har börjat att bli… usch vad är det som händer? Jag vet inte vad jag skall ta mig till! Jag behöver hjälp!

Berättare:
- Desperat för hjälp skickar Kungen av planeten Kottus ut en video med ett meddelande i förhoppningar att någon kan hjälpa dem! (FILM)

Scen 2
Berättare:
På grund av växthuseffekten har isen på planeten smält, vilket orsakat att vatten nivån har ökat och mer o mer land blir täckt av vatten och kottarnas land blir mindre o mindre. Tillsammans har vi fått massa mer kunskap om växthuseffekten, här kommer en film om vad de egentligen är:

Klara står på bryggan och tittar ut över vattnet

Klara:
Farmor… nu har vattnet nästan kommit upp över bryggan!

Klara tittar förvånat och lite oroligt mot farmor Kerstin

Farmor Kerstin:
Jaadu Klara… på min tid var vattnet…. (mer vatten kommer och översvämmar bryggan)

Klara:
Men nej… hur ska vi fiska nu… hur ska vi få mat? Måste vi flytta nu farmor?

Farmor Kerstin:
Jaaa Klara vi måste nog göra de tyvärr…

Klara:
Men jag vill inte… finns det inget vi kan göra åt detta?

Scen 3
Berättare:
En dag när Kungen var ute och tänkte på planeten Kottus och vad som händer med den hade han fått svar på meddelandet han skickat ut i hopp om att få hjälp

Bilarna står i hans trädgård med nytt drivmedel och en elstation

Kung Kotte:
Nä men vad är detta? Är detta hjälpen vi fått… hm ja men det måste de va!

Kung kotte går runt och inspekterar bilarna

Kung kotte:
Jag ser ingen skillnad på bilarna… men här ligger ju en lapp den kanske förklarar..

Lappen och berättare:

“ Hej Kung Kotte på planeten Kottus!

Vi på avdelning Snöflinga fick ditt meddelande och vi bestämde oss för att hjälpa er med problemet. Vi har bytt ut bensinmotorerna i era bilar till ett el batteri vi har även konstruerat en elstation där ni kan ladda era bilar. Detta minskar utsläppen och värmen slutar stiga. När värmen slutar stiga kommer inte heller vattennivån stiga då slipper fler Kottfamiljer flytta ifrån sina hem!

Hej då!”

Kung Kotte:
Jaha men va bra! Nu förstår jag! Nu skall jag bara skicka ett till meddelande för att tacka så mycket för hjälpen!

Berättaren:
Kungen gick in för att börja skicka meddelandet och alla andra på planeten Kottus levde lyckliga i alla sina dar (här kommer filmen)


// Ida, Felicia, Albin och Markus

Barnen skickade ett meddelande till kungen om vad dem har hjälpt till med för att hjälpa kungen på planeten kottus.

Kung Kotte skickade en tack-film tillbaka till barnen för allt de hjälpt till med.





// Markus, Albin, Felicia & Ida

Idag har barnen fortsatt med stöd av böcker och ipads att ta reda på hur de kan minska utsläppen som gör att planeten Kottus blivit så varm. De sökte genom exempelvis via Ipad fram både orsak och lösningar på ökad värme på jorden. 

Undersökande resulterade i att barnen insåg att på planeten dem skapat körde dem med vanliga bilar. Dessa vanliga bilar menade barnen var dem som gick på bensin, de generar farliga utsläpp. 
Barnen med sin nya kunskap kom fram till att dem ville skapa elbilar till Kottus för att förbättra förutsättningars för miljön, barnen förstod att de inte kan ta tillbaka vattnet från översvämningen men de kan minska chansen till att de fortsätter stiga och värmen ökar.

Undersökningen resulterade i skapande av nya bilar men också av en elstolpe. Detta behövdes för att ladda bilen så den kan köra igen när den blivit urladdad.  Barnen valde att lämna en lapp till kungen som förklarar hur bilarna ska hjälpa dem att rädda sin miljö på planeten. 

/Albin, Ida , Felicia och Markus

Idag har vi på förskolan fått se en kort film som förklarar växthuseffekten:

Vidare valde sedan vi pedagoger att gestalta hur farmor Kerstin och barnet Klara fick fly från sin brygga på ön för att vattenivån steg och bryggan försvann. Den blev översvämning på grund av att värme på planeten har ökat för att vi kottarna har misskött sig. 

Klara ställer sig frågan i händelsen kring översvämningen vad man egentligen kan göra åt problemet. Barnen fattar intresse ville fortsätta försöka klura ut vad orsaken kunde vara.

// Markus, Felicia , Ida och Albin

Barnen ville idag undersöka vad som är anledningen till att de blivit varmare på planeten Kottus. 

De sökte via ipad och böcker fram att orsaken kan vara den farliga växthuseffekten. 

Barnen kom fram till att vi människor missköter oss, de som händer då är att de stannar för mycket

värme på jorden, då smälter isen vilket kan göra att människor måste flytta till andra ställen om de blir översvämning. 

Läroplanen i förskolan skriver att:
Förskolan ska sträva efter varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (skolverket 2016)

Genom att barnen valde att söka fakta kunde vi som pedagoger lyfta in samtalet kring naturvetenskap samt försöka med hjälpmedel att besvara de frågor som fanns. efter detta beslutade vi att vi som pedagoger skulle gestalta två händelser, en animation om växthuseffekten samt en berättelse om översvämning för att barnen skulle få uppleva det som de undersökt och sökt fram kunskap till. 

/ Ida , Albin, Markus och Felicia. 

Skapar dag på avdelning Snöflingan

Idag har barnen på Snöflingan börjat med att skapa planeten Kottus samt skapat sin egen Kotte karaktär och bilar som finns i världen.

Barnen tänkte att världen hade både snö, vatten och gräs samt vägar där Kottarna kör på.

Här är planeten Kottus

Barnen skapade Kotte karaktärer som bildade familjen Kottberg
Farfar Karl
Farmor Kerstin
Pappa Klas
Mamma Katarina
Dotter Klara
Son Kristian

Barnen skapade bilar som Kottarna kör när dem skall till affären eller leka med en kompis.

// Felicia, Ida, Markus och Albin