Felicia Wesselhoff - enskild reflektion

Reflektion

Storyline som arbetssätt utgår ifrån barnen och deras förkunskaper. Barnen får själva (med stöttning från pedagog) utforska och fundera kring en eventuell problemlösning (storyline.se). Krag-Muller (2012) påpekar vikten av att barnen själva får utforska kunskap och det leder till att dem finner kunskapen meningsfull. Enligt läroplanen skall barnen också få chansen att själva få utforska sin omvärld (skolverket, 2016). Vi i gruppen kom fram till att böcker och IKT är ett smidigt tillvägagångssätt för att söka och utforska. Främst IKT då böcker kan ta mycket plats och att det är viktigt för barnen att utveckla sin digitala kompetens (Forsling, 2011). 

Att lyssna på barnen är en viktig egenskap hos en pedagog för att barnen skall få en känsla av att dem är delaktiga och har inflytande samt att deras åsikter spelar roll, att bli lyssnade på ör också en av barnens rättigheter (Öhman, 2009). Utifrån arbetet med storyline är min upplevelse att kunna lyssna på barnen något som man bör lägga stor vikt vid. Med tanke på att det är barnen som skall skapa det mesta av arbetet tillsammans med varandra och vara drivmotorn framåt, vi skall finnas där och ge dem stöttning. Min upplevelse är att vi inte heller skall vara rädd för att skapa en egen händelse för att barnen skall bli inspirerade till fortsatt utforskande. Balansen där emellan tycker jag är svår, men med mer övning tror jag att det klarnar.

Att dela in gruppen i mindre grupper är positivt utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där barnen drar nytta av varandras kompetenser, den kompetenta kamraten. Dewey myntade begreppet ”learning by doing” där tanken är att man skall blanda teori med praktik (Lundgren, m.fl. 2014) vilket vi i gruppen har gjort i vårt storylinearbete där barnen söker kunskap via IKT som är teori och sedan skall dem skapa med olika estetiska uttryckssätt. Det är också positivt med mindre grupper utifrån relationer. Öhman (2009) menar att man kan lotsa barnen in i olika samspelssituationer för att dem skall få chansen att utveckla sin lekkompetens. Barn som kanske vanligtvis har svårt för att komma in i leken och gemenskapen med resterande barn kan här få chansen att utveckla sin sociala kompetens och status i gruppen. Barnet kanske vågar ta mer plats och kanske tillåts ta mer plats i en mindre grupp än vad som hade skett i en större grupp.

Förskolan skall även ge barnen chansen att utveckla andra uttryckssätt än tal och skriftspråk (skolverket, 2016). Det är en del skapande i storylinearbete som också är positivt i barns utveckling då dem skapar och använder uttryckssätt dem inte är vana vid (Vecchi, 2014). Alla individer är olika och har olika behov därför är det positivt att barnen får utforska samt se vilket uttryckssätt som passar dem bäst genom storyline.

Jag kan tänka mig att arbeta med storyline i min kommande barngrupp med tanke på att man kan få in allt möjligt i arbetssättet, jag är nyfiken på vad man kan göra mer och se hur det är att arbeta på detta sätt med en riktig barngrupp. I storyline skall barnen inte vara karaktärer handlingen, detta gör det lättare för barnen att framföra sina åsikter när dem kan vara en annan (storyline.se). Detta anser jag ökar barnens förståelse för hållbar utveckling då man minskar klimatångesten som kan uppstå i arbetet för hållbar utveckling, genom minskad klimatångest vågar barnen kanske söka efter mer kunskap.

Jag tyckte det var svårt att hitta balansen mellan hur mycket vi behöver styra och hur mycket barnen skall styra. Svårigheten kan ha att göra med att vi saknade en barngrupp att arbeta med och att frågetecknen hade rätats ut fortare om vi hade haft en med tanke på att vi ska utgå ifrån barnen. Men det är inget som låter mig skrämmas för att prova i min kommande barngrupp.

Referenslista

Forsling, K. (2011). Digital kompetens i förskolan. KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 7(1)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3. uppl. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolverket (2016). Läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2016). Hämtad från 2017-12-28 http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442 

Storyline.se, Hämtad från 2018-01-09 http://storyline.se

Tanja Kragh-Muller, Fri lek och lärande ur Kragh-Müller, Grethe, Ørsted Andersen, Frans & Veje Hvitved, Louise (red.). 2012. Goda lärmiljöer för barn. 1. uppl. Lund:

Vecchi, Vea. 2014. Blå cikoriablommor: ateljén i Reggio Emilias pedagogiska verksamhet. Lund: Studentlitteratur

Öhman, Margareta. 2009. Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber